Poet drömde ¿.... eller var det sant ...? !

Ledsen för misstag översättning av denna BLOGG

Poet drömde ¿.... eller var det sant ...? !

Den morgonen, stod Poet uppskrämd,
hade det varit en dröm ... eller var sant vad som hade hänt?
Real verkade .. hade varit vaken eller var bara en dröm ..
som verkade så verkligt ... att detta inte händer för människor ...?. Kom bara ihåg att i hans gamla säng ... hade legat ... med belysningen och kroppen ont och trött,när två blåljus kastades genom porten ... som två barn som leker i parken och stod på taket. hajade att se dig där orörlig och kände rösten av en pojke talar .. - vem är ... onda andar är kanske ..? Jag har skada dig ..! , eller du kommer att söka min ensam själ ... att föra vandrande vandra runt eller om min död ... produceras ...och jag här har jag inte hört ... - Tyst Poet .... Vi är två små änglar som kommer för en stund ... tacka all kärlek till vår älskade mor, ger du ditt - My ... inte förväxlas på resan abreis mottagare ...? - Poet ... Poet ... med denna kyss av kärlek ... vet till vem du har gett LOVE! - Och som ni vet ... om du står där .. så långt för att titta ...? - Varje natt vi sov på hans kudde och sträcka ut armarna och när hon ligger ... inte vet att kudde ... är våra armar och smeka ditt ansikte ... kamma håret ... och kyssar ... kroppen fylla. - Och nu ser vi skriva dikter som för 25 år sedan hade lämnat glömt och nu ser vi mer nöjda ... och att tro att vi känner när vi pratar och nu förstår att vi inte har dött ... men det är fortfarande väntar och nu inte se ... precis som du .... AMAR upptäckte att du inte kan titta på honom ...Jag har inte gjort någonting .... eller något som i hans hjärta .. inte vara gammal ... det berättar ... allt jag säger ... och hur mycket jag skulle vilja berätta .... men jag är dum och callus -Tja du verkar älska ... eftersom det på natten .. när man läser dina låtar .. se den full av lycka ... som om denna tid kärlek .... som aldrig tyst, älskade. "Av alla .. Poet ... glad tack så mycket för vad du gör det .. och älskar att du har gett oss från där vi är .... Även vi kommer att se dig ... att prata om kärlek dig så .. henne på natten .... kommer att vara glada ... och vi kommer gärna på hans sida ... - tack små änglar ... Jag kommer att fortsätta att älska honom ...men jag kommer aldrig att kyssa dina läppar.

¡¡¡¡ ¿¿ Soñó el Poeta .... o fué cierto ...?? !!!!!!!!

Aquella mañana, el Poeta se levantó sobresaltado,
¿ había sido un sueño ... o fue verdad lo que había pasado?
real le parecía.. despierto había estado ¿ o solo fue un sueño ..
que le pareció tan real ... que eso no le pasa a los humanos...?.

Solo recordaba que en su vieja cama ... se había tumbado ...
con las luces apagadas y con el cuerpo dolido y cansado,
cuando dos luces azules por el portillo se colaron ...
parecían dos niños jugando en el parque y en el techo se pararon.

Se asustó al verlas allí quietas y sintió la voz de un niño hablando..
-¿ quienes sois ... acaso sois malos espíritus..? ¡¡yo no os he hecho daño..!!!
o venís a buscar mi solitaria alma ...  para llevarla errante por ahí paseando
o sí mi muerte ... se halla producido ... y yo aquí no me he enterado ...

-¡¡¡ Tranquilo Poeta .... que somos dos pequeños Ángeles que venimos un rato ...
para agradecerte todo el cariño que a nuestra amada madre, tu le estás dando
-¿ A mi... no os abreis confundido en vuestro viaje de destinatario ...?
-¡¡¡ Poeta... Poeta ... con este beso de amor ... sabrás a quien AMOR le has dado !!!

-¿ Y como lo sabéis ... si vosotros estáis allí .. tan lejos para mirarlo ...?
- Todas las noches nos acostamos sobre su almohada y estiramos los brazos
así cuando ella se acuesta ... no sabe que la almohada... son nuestros brazos
y le acariciamos la cara ... le peinamos el pelo ... y de besos...su cuerpo llenamos.

- Y ahora ya la vemos escribir Poemas que hace 25 años había dejado olvidados
y ahora la vemos más feliz ... y hasta creemos que nos siente cuando le hablamos
y ahora comprende que no hemos muerto ... sino que la seguimos esperando
y ahora sin vernos ... igual que a ti .... descubrió que se puede AMAR sin mirarlo...

Yo nada he hecho.... ni nada que en su corazón .. no permaneciera de antaño ...
pues decirle ... nada le digo ...¡¡¡¡ y cuanto me gustaría contarle ....pero soy mudo y callo
-Pues parecéis enamorados ... porque ella en las noches .. cuando lee tus cantos..
la vemos llena de felicidad ... como si esta vez amara.... como nunca en silencio, ha amado.

-Por todo ello..  Poeta ... muchas gracias por lo feliz que la haces .. y el amor que le has dado
nosotros desde donde estamos .... también velaremos por ti ... para que le hables de AMOR
y así.. ella por la noche .... se sentirá feliz ...y nos sentiremos felices a su lado ...
- gracias Angelillos ... amor le seguiré dando ... aunque nunca tendré un beso de sus labios.