Ledsen för misstag översättning av denna BLOGG
BERÄTTA ...... POSTMAN ... 1 ... 2 .... 3 ... 4 .... 5 ... !!
BERÄTTA .... POSTMAN ....! - Säg mig Postman ... Så tror du att en dag hitta poeten ... ? eftersom vi ner till sandstränderna i denna strand under en månad och vi har kvar ... när natten täckt med sin mörkgröna mantel havet och den vita sanden ... - Jag kan inte ge dig ett svar Tiggare och vill ... Jag skulle vilja ... men han sa alltid till mig att under de ljusa Moons Stjärnor Bluish ... hans älskade, på samma sand, lämnar sina spår i form av pussar och vaggvisor ...Brevbärare ... Säg mig din att föra och Nyheter bär ... vad kan ha hänt med Poet ...eftersom hans grotta är stängd för vinden ... till toppen av berget, faller, och var mållös Eco eftersom hans penna slutat sina dikter utan text ...?. "Någon berättade för mig älskar desperat ... publiceras nu i mer än tjugo språk, vilket skulle skrika till världen hur mycket kärlek ... Älskad för henne eller kanske väntar ... för någon att berätta ... "Dreamer, fortfarande älskar och läser när trött lögner .." - Säg mig Postman ... älskade både gratis nu hon inte kan skriva en enda dikt? , och vad jag inte kan förstå är hur han kunde älska utan se din hud eller hår ... utan att känna vätan av hennes läppar och i hennes våta grotta numb ... - Min käre vän Tiggare ...människor kommer aldrig att förstå kärleken av Poets eftersom som han sa till mig ... fick man Fem ... och innan sex ... att fukta hans läppar nådde munnen av det, vilket genom Vindar .. vem skulle förstå ...?. - Säg mig Postman ... Är det sant att Bluish Moons Stjärnor ... flyger på natten som en Goblin till sängen där hon var ... låtsas sova .... men väntar på passionen i hans Poet och älska i denna tystnad tills gryningen igen ...? - unDia älskade henne så mycket att han hittade en arg varg gick nedför backen ... och sa att se sin älskade till genom hans ögon, medan tänderna våldsamt lärde henne ... och hon bodde i grottan och vissa säger ... att ett barn som föds av kärleken mellan vargen och Poet. "Säg mig Postman ... jag inte säga något ... eftersom jag såg bara ... det ... där vågorna kraschen .. en man figur ... eftersom siffran poeten .... även om man kan vara ... en gammal sten ... som inte rör sig när de rasande vågorna i havet ... mot hans kropp ... träffas ... - Du har rätt Tiggare ... att inte en sten .... även om tiden ... väl vad skulle ... är den inerta kroppen förblev förlamad Poet ... från att söka sina spår ... och Gud ville rocka blev ... medan hans älskade .... anländer vid sin sida ... - Säg mig Postman ... vad gör vi nu att hans kropp inte kommer att skriva fler dikter ... ? - Låt oss bara slappna av ... bara i fall ... Detta är den eviga drömmen om Poets ... vars kärlek ...går bortom döden ... och vem vet ... Om vågorna bildade hennes kropp
¡¡¡¡¡¡¡¡ DIME...... CARTERO ...1...2....3...4....5... !!!!!!!!!!!
¡¡¡¡¡¡ DIME .... CARTERO ....!!!!!
- Dime Cartero ... ¿ tu crees que encontraremos algún día al Poeta ... ?
pues llevamos bajando a los arenales de esta playa más de un mes y lo que nos queda...
cuando la noche cubre con su oscuro manto el verde mar y la blanca arena ...
-¡¡¡ No puedo darte una respuesta Mendigo y querer ... quisiera ...
pero él siempre me contaba que durante las brillantes Lunas de Estrellas Azuladas ...
su amada, sobre estas mismas arenas, dejaba su huella en forma de besos y nanas ...
-Dime Cartero ...tu que traes y noticias llevas ...¿ que le habrá pasado al Poeta ...
pues su Cueva sigue cerrada y hasta el Viento ... a la cima de la Montaña, no llega,
y el Eco se quedó mudo desde que su pluma dejó sus Poemas sin letras ...?.
-Alguien me dijo que desesperado de Amor ... ahora publica en más de veinte lenguas,
cual quisiera gritarle al Mundo cuanto Amor ... Amó por ella o tal vez esperando ...
que alguien le diga ... " Soñador, te sigue amando y te lee cuando cansada se acuesta.."
- Dime Cartero ...¿ tanto la Amó para que ahora sin ella no pueda escribir un solo Poema?
y lo que no puedo entender es como la pudo Amar sin ver su piel ni su cabellera ...
sin sentir la humedad de sus labios ni adormecer en su húmeda cueva ...
- Mi querido amigo Mendigo ... los humanos nunca comprenderemos el Amor de los Poetas
pues como él me decía... contaba de uno hasta cinco... y antes de llegar a seis ...
a sus labios llegaba la húmeda boca de ella, atraves de los Vientos ..¿ quien lo entendiera...?.
- Dime Cartero ... ¿ es verdad que en las Lunas de Azuladas Estrellas ... volaba en las noches
como un Duende hasta la cama donde estaba ella ... haciéndose la dormida .... pero esperando
la pasion de su Poeta y amándose en ese SILENCIO hasta que la madrugada volviera ...?
- ¡¡¡ La amaba tanto que undía se encontró a una enfurecida Loba caminando por la ladera...
y dijo ver a su amada a traves de sus ojos, mientras con los dientes enseñaba su fiereza ...
y con ella vivió en la Cueva y hay quien dice ... que una niña nació del Amor entre la Loba y el Poeta.
-Dime Cartero ...¡¡¡ ya no me digas nada ... pues acabo de ver ... allí ... donde las olas se estrellan..
una figura de hombre ... como la figura del Poeta .... aunque solo pueda ser ... una vieja piedra ...
que no se mueve cuando las olas embravecidas del mar ... contra su cuerpo... se golpea ...
- ¡¡¡ Tienes razón Mendigo ... aquello no es una piedra .... aunque es vez ... bien lo quisiera ...
es el cuerpo inerte del Poeta que paralizado se quedó ... de tanto buscar su huella ...
y quiso Dios que en roca se convirtiera ... mientras su amada .... a su lado no llega ...
- Dime Cartero ...¿ que hacemos ahora que su cuerpo ya no escribirá más Poemas ... ?
- ¡¡¡ Dejémoslo descansar ... por si acaso ... ese es el Sueño Eterno de los Poetas ...
cuyo Amor ... va más allá de la Muerte ... y quien sabe ... si las olas forman el cuerpo de ella
No hay comentarios:
Publicar un comentario