"" "" "" "" "" "" "Mamma .... du gjort som brist ...! T
Vilar på stenmuren ett fönster,
när solen värmde havet och människor passerade ...
Jag ser fortfarande mamma ... med moster, chattar ...
men ditt sinne alltid i mig, har till gick ut. Ve de som tror att vi är stoft och sedan ... ingenting! att giriga är som att ta en kaka, trodde äta potatis, minns jag dig mamma .. men du var tvungen att lämna ensam hemma ... more mig är din mamma ... KÄRLEK och bor fortfarande i min själ ...!. 's tid har gått ... men det ...inget fel med mig ... Jag känner dina ögon leende när dina ögon såg på mig ... men i den här världen du lämnade mamma .. inte förstår något ord ...! eftersom jag själv är konstigt att inte veta där denna värld åkattraktioner. MADRE Vad jag kan berätta att varje kväll jag glömde berätta ...? enda tröst jag känner i tystnad, från där du är ... outtalade, ser du mig walking förlorat utan att förstå varför eller händer mig ... men haunted vägen ... Jag vet att min mamma ... kyssa mitt ansikte ... Och det kyss jag nå Alma ... lugnar sår som onda ger mig ... och gå på natten utan rädsla för att möta honom framför mig ... ansikte mot ansikte ... eftersom ens veta dess makt ... När jag söka igen och anfaller mig ... Jag säger ... inget jag kan göra ... eftersom min mamma .. skyddar mina fötter!. Och så, keep walking mamma ... med mina tystnader och mina dåliga tider ... det är allt jag kan ondskan ta mig eftersom han vet mycket väl ... att när man är Kärlek Mjölk skyddar din mamma ... Evil .. aldrig få mer än skada din kropp, men aldrig din själ. 'm fortfarande gå med nektar din kärlek att hur mycket tid som gått, känns som en och en halv timme fick suga i din famn, du gav mig ... Mamma är mitt öde ... som varken du eller jag tror ... och mindre ... Jag söker det onda. , och så, varje natt ... när jag ligger i min säng ... Jag kommer innan drömmen ... be din skydd har kampen igen en annan dag ... när solen, soluppgången på morgonen.
när solen värmde havet och människor passerade ...
Jag ser fortfarande mamma ... med moster, chattar ...
men ditt sinne alltid i mig, har till gick ut. Ve de som tror att vi är stoft och sedan ... ingenting! att giriga är som att ta en kaka, trodde äta potatis, minns jag dig mamma .. men du var tvungen att lämna ensam hemma ... more mig är din mamma ... KÄRLEK och bor fortfarande i min själ ...!. 's tid har gått ... men det ...inget fel med mig ... Jag känner dina ögon leende när dina ögon såg på mig ... men i den här världen du lämnade mamma .. inte förstår något ord ...! eftersom jag själv är konstigt att inte veta där denna värld åkattraktioner. MADRE Vad jag kan berätta att varje kväll jag glömde berätta ...? enda tröst jag känner i tystnad, från där du är ... outtalade, ser du mig walking förlorat utan att förstå varför eller händer mig ... men haunted vägen ... Jag vet att min mamma ... kyssa mitt ansikte ... Och det kyss jag nå Alma ... lugnar sår som onda ger mig ... och gå på natten utan rädsla för att möta honom framför mig ... ansikte mot ansikte ... eftersom ens veta dess makt ... När jag söka igen och anfaller mig ... Jag säger ... inget jag kan göra ... eftersom min mamma .. skyddar mina fötter!. Och så, keep walking mamma ... med mina tystnader och mina dåliga tider ... det är allt jag kan ondskan ta mig eftersom han vet mycket väl ... att när man är Kärlek Mjölk skyddar din mamma ... Evil .. aldrig få mer än skada din kropp, men aldrig din själ. 'm fortfarande gå med nektar din kärlek att hur mycket tid som gått, känns som en och en halv timme fick suga i din famn, du gav mig ... Mamma är mitt öde ... som varken du eller jag tror ... och mindre ... Jag söker det onda. , och så, varje natt ... när jag ligger i min säng ... Jag kommer innan drömmen ... be din skydd har kampen igen en annan dag ... när solen, soluppgången på morgonen.
""""""""""""" MADRE....¡¡¡ CUANTO TE HECHO EN FALTA ...!!T
Apoyada sobre la pared de piedra de una ventana,
cuando el Sol calentaba el mar y la gente pasaba ...
te sigo viendo MADRE ... con la Tía, charlando ...
pero siempre tu mente en mí, al haberme marchado.
¡¡¡ Pobre de los que creen que polvo somos y después...nada!!!
será como el que avaricioso de tomarse un pastel, creyó comer patatas,
yo te recuerdo MADRE.. aunque te tuviera que dejar sola en casa ...
más conmigo vino tu AMOR y MADRE...¡¡ aún vive en mi Alma...!!!.
El tiempo ha pasado ... pero de TI... nada me pasa ...
que siento tu mirada sonriendo cuando tus ojos me miraban ...
pero de este Mundo que dejaste MADRE..¡¡¡ no entenderías ni palabra...!!!
porque yo mismo me siento extraño al no saber a donde este Mundo cabalga.
¿ Que puedo contarte MADRE, que cada noche al hablarte me olvidara...?
solo me reconforta sentir que en Silencio, desde donde estás... que no se habla,
me ves caminar perdido sin entender el porqué ni que me pasa ...
pero en ese embrujado camino ... sé que mi MADRE ... besa mi cara ...
Y ese beso del Alma que me llega ... alivia las llagas que el Mal me regala ...
y camino por las noches sin miedo a encontrármelo frente a mi... cara a cara ...
porque aún sabiendo su Poder ... cuando me busca y de nuevo me ataca ...
le digo...¡¡¡nada me podrás hacer... porque mi MADRE.. protege mis pisadas !!!.
Y así, sigo caminando MADRE ... con mis Silencios y mis malas rachas ...
que es todo lo que el Mal de mí puede conseguir porque sabe muy bien ...
que cuando a uno lo protege la Leche de Amor de su MADRE ...
el Mal... nunca conseguirá MÁS que dañar su cuerpo, pero JAMÁS su Alma.
Sigo caminando con el néctar de tu Amor que por mucho que halla pasado el tiempo,
parece como si hiciera hora y media que de mamar en tus brazos, me lo dabas ...
es mi destino MADRE ... el que ni tú ni yo pensamos ...y menos... que el Mal me buscara.
y así, cada noche ... cuando me acuesto en mi cama ... antes de que me venga el Sueño ...
pido tu protección para volver ha luchar otro día ... cuando el Sol, amanezca por la mañana.
cuando el Sol calentaba el mar y la gente pasaba ...
te sigo viendo MADRE ... con la Tía, charlando ...
pero siempre tu mente en mí, al haberme marchado.
¡¡¡ Pobre de los que creen que polvo somos y después...nada!!!
será como el que avaricioso de tomarse un pastel, creyó comer patatas,
yo te recuerdo MADRE.. aunque te tuviera que dejar sola en casa ...
más conmigo vino tu AMOR y MADRE...¡¡ aún vive en mi Alma...!!!.
El tiempo ha pasado ... pero de TI... nada me pasa ...
que siento tu mirada sonriendo cuando tus ojos me miraban ...
pero de este Mundo que dejaste MADRE..¡¡¡ no entenderías ni palabra...!!!
porque yo mismo me siento extraño al no saber a donde este Mundo cabalga.
¿ Que puedo contarte MADRE, que cada noche al hablarte me olvidara...?
solo me reconforta sentir que en Silencio, desde donde estás... que no se habla,
me ves caminar perdido sin entender el porqué ni que me pasa ...
pero en ese embrujado camino ... sé que mi MADRE ... besa mi cara ...
Y ese beso del Alma que me llega ... alivia las llagas que el Mal me regala ...
y camino por las noches sin miedo a encontrármelo frente a mi... cara a cara ...
porque aún sabiendo su Poder ... cuando me busca y de nuevo me ataca ...
le digo...¡¡¡nada me podrás hacer... porque mi MADRE.. protege mis pisadas !!!.
Y así, sigo caminando MADRE ... con mis Silencios y mis malas rachas ...
que es todo lo que el Mal de mí puede conseguir porque sabe muy bien ...
que cuando a uno lo protege la Leche de Amor de su MADRE ...
el Mal... nunca conseguirá MÁS que dañar su cuerpo, pero JAMÁS su Alma.
Sigo caminando con el néctar de tu Amor que por mucho que halla pasado el tiempo,
parece como si hiciera hora y media que de mamar en tus brazos, me lo dabas ...
es mi destino MADRE ... el que ni tú ni yo pensamos ...y menos... que el Mal me buscara.
y así, cada noche ... cuando me acuesto en mi cama ... antes de que me venga el Sueño ...
pido tu protección para volver ha luchar otro día ... cuando el Sol, amanezca por la mañana.
No hay comentarios:
Publicar un comentario