domingo, 5 de febrero de 2017

"" "Jag älskade dig så, så mycket och så mycket ...." ""

"" "Jag älskade dig så, så mycket och så mycket ...." "" "
Jag älskade dig så mycket och så ...... att mina kyssar moln täckte himlen
 Jag älskade dig så mycket och smärta ........ ..... de var boleros natt
 Jag älskade dig så mycket ... ........ ..... som var flämtar i livet verte
 Jag älskade ..... .... ........ ..... ni föreställa er en kyss var smälta natt och dag.

Jag älskade dig så mycket och så ...... åskan ballader blev vinden
 Jag älskade dig så mycket och huden ........ ..... var balsam snigel i min mun
 Jag älskade dig så mycket ... ....... ..... ditt leende, min galenskap av kärlek botemedel
 Jag älskade ....... .... ...... ..... att höra din röst, var det jungfru som talade till mig.

Men jag var tvungen att låta så mycket kärlek, som flodvatten bär i nedsänkt
du inte var för mig och jag ville den destination som du hålla sig borta
Även idag när jag ser dig ... Jag kommer ihåg hur mycket jag älskade
men något kyldes mig att de små fåglarna min mage inte knaster.

Det är svårt att komma tillbaka måste känna vad jag kände för dig när min själ var en slav,
Jag älskade dig så, så mycket ... mina ådror i anemi registrerades,
ingen kan ta det kärlek som förtrollade mig varje morgon
men du kvar .... och en vän kommer att vara vad du inte var älskad.

Men ändå, jag är glad att jag kände så mycket kärlek och ...
så, så mycket ... att livet när du bränner
och om ödet separerade våra vatten inte gå med dem,
Jag älskade dig så, så mycket att leva .... Din kärlek och utan den är jag ingenting.

Och om jag bara kvar är minnen ...
De hjälper mig att minnas det som en gång var ...
som var så stor och så vackert att tänka vad
Jag älskade dig så, så mycket ... som dog av kärlek .... jag fortfarande älskar dig

"" Te amé tanto, tanto y tanto .... """"

Te amé  tanto y tanto ...... que mis besos cubrieron el cielo de nubes
 te amé  tanto y ........  ..... que el dolor, eran boleros de la noche
 te amé tanto ... ........  ..... que el verte eran bocanadas de vida
 te amé  .....  .... ........  ..... que imaginarme un beso era derretirse noche y día.

Te amé tanto y tanto ...... que los truenos se volvieron baladas al viento
 te amé tanto y ........  ..... que tu piel era bálsamo de caracol en mi boca
 te amé tanto ... .......  ..... que tu sonrisa, hasta mi locura de amor curaba
 te amé .......  .... ......  .....  que oír tu voz, era la Virgen quien me hablaba.

Pero tuve que dejar pasar tanto amor, como agua lleva el río en su bajada
que tú no eras para mí y quiso el destino que te alejaras
más, aún hoy cuando te veo ... recuerdo cuanto te amaba
pero algo se enfrió en mí, que los pajarillos mi barriga no rascaban.

Es difícil volver ha sentir  lo que por ti senti cuando mi alma estaba esclava,
te amé tanto y tanto...que mis venas en anemia quedaron grabadas,
nadie podrá ocupar ese amor que me embrujó cada madrugada
pero sigues ahí ....y como amiga serás lo que no fuiste de amada.

Pero aún así, soy feliz de haber sentido tanto y amor ...
tanto y tanto ... que en la vida una sola vez te abrasa
y si el destino separó nuestras aguas para no juntarlas,
te amé tanto y tanto .... que vivir fue tu amor y sin él no soy nada.

Y aunque solo se halla quedado en recuerdos ...
ellos me ayudaran a recordar lo que un día sentía ...
que fue tan grande y tan bello que al pensar lo que
te amé tanto y tanto ...que muerto de amor.... te sigo amando.

No hay comentarios:

Publicar un comentario