ENKELT ... WINDS ...!
WINDS norr och sydväst vindar söder och väster,
stormiga vindar här samhället skadedjur ... ge oss dina
politiska bedragare pengar vår oskyldiga Pueblo,
tjuvar etiska och sociala Drömmar i 60 ... oss givet. vindar som tillför våra liv ... vräkningar ... självmord ... avhopp familjer och fler barn drabbats ...... att när man kommer på natten, utan att säga vad de frågar pappa .. . och mitt snack ..?dramer som 5 år sedan hade ingen trott. vindar, att en poet ska dränka själen, kommer att strypa deras suckar, eftersom ... Dikter kan skrivas som om det väl har torkat upp vattnet som flöt gav frisk deras skrifter och samtidigt var dramatisk .. talade sanning om sig själv ...? WINDS mumlar fylld med groteska drunkna Soul som vill skriva barnens leenden, färska regn som faller på den nakna kroppen av en kvinna, när elden har antänts de rasande vågorna kysser den vita sanden efter hans turné. WINDS Poet du gör ... en bräcklig barn och dolda ... värdelösa för att plocka upp sin penna och översätta oleres Blommor med dagg, känsla värdelös Poetic tänkande alla älskar dem ... har levt, men när Poet torkades blod ... Hur kan jag få en känsla dikt? WINDS full av orättvisor, eftersom inget brott har sagt .. Jag har varit ...! täcker varandra och varje dag ... kommer mer ansvarig än begås medan Society Människor, ibland, är bara självmord feg ... en familj är splittrade, en annan middag vräkning ... barnet har inte ätit. vindar som sopláis annorlunda än när vi växte upp ... ung ... som om världen var en annan politisk epok och Pueblo server som hade valda så nu dessa fördelar till folket att känna ... "bra betalt och ätit ..." bara ångrar är ... sorry! men en Poet död ... att vara vid liv!
¡¡¡¡ SIMPLEMENTE ... VIENTOS ... !!!
VIENTOS del Norte y del Suroeste, vientos de Sur y del Oeste,
vientos tormentosos que de esta Sociedad nos traes sus pestes ...
políticos defraudadores del dinero de nuestro inocente Pueblo,
ladrones de Sueños éticos y sociales que en los 60... nos dieron.
VIENTOS que traen a nuestras vidas ... desahucios ... suicidios ...
abandonos de familias y los más sufridos ... los niños ...
que al llegar las noches, sin decirlo, se pregunta ¿ y papá ...
y mi bocadillo..? dramas que hace 5 años, ninguno lo hubiéramos creído.
VIENTOS, que a un Poeta le ahogan el Alma, le estrangulan sus suspiros,
porque...¿ como se puede escribir Poemas si se ha secado el pozo
donde fluían las aguas que daban fresco a sus Escritos y si bien
eran dramáticos .. hablaban las verdades de uno mismo ...?
VIENTOS llenos de esperpénticos murmullos que ahogas el Alma
de quien desea escribir las sonrisas de los niños, el aguacero fresco
que cae sobre el desnudo cuerpo de una mujer, cuando el fuego la ha encendido
de las olas embravecidas besando las blancas arenas después de su recorrido.
VIENTOS que hacéis del Poeta ... un frágil y escondido niño ...
sin valor para coger su pluma y plasmar los oleres de las flores con rocío,
sin valor de sentir Poéticos Amores creyendo que todos ellos... los ha vivido,
pero cuando al Poeta se le seca su sangre ... ¿ como puede tener un Poema sentido?
VIENTOS llenos de injusticias porque nadie del delito ha dicho..¡¡¡YO he sido...!!!
tapándose unos a otros y cada día... salen más responsables que los han cometido
mientras, la Sociedad del Pueblo, aveces, solo encuentra un cobarde suicidio ...
una familia más destrozada, un desahucio... otra cena que el niño no ha comido.
VIENTOS que sopláis de distinta forma a cuando nosotros... jóvenes crecimos...
cual si aquel mundo fuera otro y el político era servidor del Pueblo que lo había elegido
lo que ahora estos, aprovechan al Pueblo para sentirse ..." bien pagados y comidos..."
¡¡¡ lamento es ... solo lamento!!! pero el de un Poeta ¡¡¡ es muerte ... estando vivo !!!
No hay comentarios:
Publicar un comentario